Carl Baagøe - 1880

“Vega hälsas av lundastudenter”

När Vega hälsas av lundastudenter

Sent på kvällen den 17 april 1880 dånade Lundagård av en rad kanonskott som avfyrats från Tegnérsplatsen – denna signal innebar att polarskeppet Vega hade siktats i Skagen och att det därmed var dags för de studenter som kände sig hågade att lämna sina sängar och sluta upp för att komma henne till mötes.

Under ledning av upptäcktsresanden Adolf Erik Nordenskiöld och med kapten Louis Palander vid rodret hade Vega inlett sin vanskliga färd med syfte att nå Nordostpassagen i Stilla havet. Efter att under mycket karga förhållanden tillbringat 295 dagar övervintrandes vid Berings sund mellan Alaska och Sibirien, kunde Nordenskiöld tillslut ge order för den triumferande avfärden tillbaka till Sverige.

Många var de lundastudenter som begeistrat hade tagit del av besättningens strapatser och därför var uppslutningen stor när man om kvällningen styrde kosan mot Malmö hamn och därifrån steg ombord på det inhyrda ångfartyget H.P. Prior, som på förmiddagen nästa dag var klar för avfärd.

Entusiasmen bland studenterna var stor och Lunds studentsångare bidrog i synnerhet till den muntra stämningen när man ombord på ångfartyget oförtrutet stämde upp till sång efter sång. Studentsångarnas toner hälsades också med glada tillrop av människor ombord på de ångbåtar som nu hade anslutit sig till H.P. Prior för att också hylla Vegas ankomst. När polarfartyget tillslut siktades vid horisonten omkring klockan fem var studenterna snart henne till mötes och stämde upp i två rungande niofaldiga leverop och hurran riktade till Nordenskiöld respektive Palander, sedan utropades en trefaldig hyllning till den övriga besättningen. Därefter tog studentsångarna åter vid och hyllade Vega och hennes besättning med alla sina bästa sånger.

Tillslut bröt ansamlingen av fartyg upp och snart var Vega ur sikte för studenterna. Men ett återseende skulle snart stunda - det visade sig nämligen att Nordenskiöld och dennes besättning hade blivit så tagna av lundastudenternas storslagna uppvaktning att man beslutat vänta in dem för att återgälda gesten. Jämsides med H.P. Prior slöt man snart ombord på polarfartyget upp i ett trefaldigt leve – ett för konungen, ett för fosterlandet och ett för Lunds studenter!